Samlingar

Arkivets bibliotek

På arkivet finns ett referensbibliotek för arkivets verksamhet och för våra forskare. Vårt bibliotek kan användas för metod och kunskapsutveckling inom arkivområdet samt som komplement till arkivhandlingar vid forskning.

Arkivets bibliotek är klassificerat enligt SAB:s klassifikationssystem som används av de flesta bibliotek i Sverige.

I dagsläget är vårt bibliotek enbart tillgängligt på vårt kansli. Arkivets målsättning är dock att biblioteket ska tillgängliggöras på vår webbplats.

Kontakta oss gärna om ni har frågor som rör vårt bibliotek.

Nyss inkommet till vårt bibliotek!

2011-10-05
En jubileumsbok - ABF Skåne 1920-2010
ABF Skåne firade 90-årsjubileum 2010. En för distriktsförbundet betydelsefull del i firandet var att bygga vidare på sin historiebeskrivning från tiden 1970 och fram till 2010. Uppdraget att teckna ned ABFs berättelse och händelser över de senaste 40 åren gavs till ABF i Skånes tidigare distrikts- och avdelnings ombudsmän. Boken släpptes och presenterades vid ABF Skånes årsmöte 2011.

Boken berättar om en mångfacetterande och intressant kultur- och folkbildningsverksamhet som ABF i Skåne bedrivit tillsammans med medlemsorganisationer, samarbetspartners och medborgare i de skånska kommunerna.

ABF Skåne uppmanar till att läsa, njuta och förundras över den mångfald, energi och de möjligheter folkbildningen bidragit med, så att människor och organisationer, genom fritt och frivilligt lärande och skapande, har kunnat påverka och förändra både sig själv och samhällets utveckling.

Om ni är nyfikna på ABF Skånes jubileumsbok finns den nu i Skånes Arkivförbunds referensbibliotek.

2011-08-26
Kultur- och folkväckelsehistoria
Gunnar Hallingberg (2010); Läsarna. 1800-talets folkväckelse och det moderna genombrottet. Atlantis, Stockholm.

Från bokens baksida:
Det moderna genombrottet i svensk litteratur har i hundra år varit fixerat vid 1880-talet. Redan kring 1850 formerade sig väckelsen till kamp för religionsfrihet och reformer av kyrkan. Över hela landet uppstod spontant gemenskaper byggda på den enskildes personliga övertygelse. Detta var början till folkrörelsernas Sverige. Läsarna fick sitt namn av att de läste så mycket, inte bara Bibeln. De sjöng, byggde, ordnade möten och fick med missionen utblickar i stora välrden. Var inte detta, om något, ett modernt genombrott?

Gunnar Hallingberg, litteraturhistoriker och medieforskare, ser 1800-talets läsare som ett viktigt kapitel i vår kulturhistoria och undrar varför de ändå så sällan lockat idéhistoriker, etnologer, litteraturvetare och genusforsare till djupare studier.

Intressant läsning! Boken finns nu i Skånes Arkivförbunds referensbibliotek.

2011-08-03
HandikappHistoriska Föreningens årsbok 2011:
Malena Sjöberg (2010): Bana väg. Välfärdspolitik och funktionshinder. Gidlunds förlag.

Från bokens baksida:
Boken bygger till stora delar på intervjuer med Birgitta Andersson, Barbro Carlsson, Folke Carlsson, Vilhelm Ekensteen, Bengt Lindqvist och Lennart Nolte. De har alla haft ledande positioner i handikapprörelsen och varit med och banat väg för den handikappolitik vi har i dag. Här blickar de tillbaka på det skeende de själva varit med om att utforma och ger sina tankar om varför det blev som det blev. Dessutom intervjuas några forskare om välfärdspolitik och funktionshinder.

Varför har vissa av handikapprörelsens kamper lyckats och andra inte? Varför har samhället gjort ett bra jobb på en del områden, men inte på adra? Varför står så många fortfarande utanför arbetslivet, fast det har varit en av rörelsens viktigaste frågor i mer än ett halvt sekel? Varför är det så mycket mer intressant att diskutera vad tillgänglighet skulle kosta än att fundera på otillgänglighetens pris i ett mordernt samhälle?Och varför ifrågasätts den personliga assistansen ständigt och jämt?

Malena Sjöberg är frilansjournalist med djup kunskap om handikappfrågor.

2011-06-20
Föreningen Gamla Lunds årsbok 92 - 2011:
Hälsning från Lund. Staden på vykort 1890-1970

Från förordet:
I oktober 2010 fick föreningen Gamla Lund en storartad gåva av Ingrid Granegård, numera Visbybo, men född i Kävlinge och i trettio år bosatt och verksam i Lund. Hon donerade sin mycket omfattande och rikhaltiga samling av vykort från Lund. Föreningen blev plötsligt lycklig ägare till resultatet av tjugoåtta års idogt samlande. Tretusen kort från 1800-talets slut till 1990-talets början!
I samlingen har vi, för denna årsbok, gjort ett representativt urval som belyser Lunds utveckling mellan 1890 och 1970.
Vad som motiviskt inte är med, är förstås väl så intressant som det faktiskt avbildade. Inte en enda lundafabrik har t.ex. fastnat på vykort. I vykortsvärlden har Lund tilldelats rollen som idyllisk universitetsstad.

Föreningen Gamla Lund har nu valt att förvara den mycket intressanta vykortsamlingen i arkivets vård. Delar av samlingen är digitaliserad men för bruk av dessa bilder behövs föreningens godkännande.

Porfyrvägen 19, 224 78 LUND
tel: 046-19 59 60 fax: 010-476 82 23
e-post:info@skanearkiv.se
Ansvarig utgivare: Skånes Arkivförbund