2014-09-04
Till val vi gå! Tillfällig utställning på Arkivcentrum Syd

 

Till val vi gå! - En utställning som bjuder på några glimtar från de politiska valen och den allmänna rösträttens historia i Sverige.

Utställningen visas under perioden 1-30 september i entrén till Arkivcentrum Syd i Lund.

Visste du att två folkriksdagar valdes fram i Sverige 1893 och 1896?

Som besökare får du till en början en kort resumé över viktiga nedslag i rösträttens historia. Protokollsboken från Kommittén för Folkriksdagsvalet 1896 i Lund ger en glimt av tiden innan den allmänna och lika rösträtten.

Det var ett gemensamt initiativ av liberaler och socialdemokrater. Deltagarna valdes länsvis genom allmänna val, där män och kvinnor över 21 år hade lika rösträtt. Folkriksdagarna gick dock i stöpet på grund av att socialdemokraterna och liberalerna inte kom överens om hur allmän och lika rösträtt skulle uppnås.

Utställningen bjuder även på en återblick av stadsfullmäktigevalet i Malmö 1942. Mitt under andra världskriget, söndagen den 20 september, gick malmöborna till stadsfullmäktigeval. Historien berättas med hjälp av valsedlar från de olika partierna, informationshäften om hur röstning skulle gå till, tidningsartiklar med valresultat m.m. - allt hämtat från Folkpartiet Liberalerna i Malmös arkiv. Folkpartiet liberalerna i Malmö har i sitt arkiv sparat även andra partiers valmaterial från detta val och det är i dag en stor tillgång. 

 

Exempel från utställningen:

Stadsfullmäktigeval i Malmö 1942


Bild: Framsidan på informationsfolder (1942). Ur: Folkpartiet Liberalerna i Malmös arkiv  

Informationshäftet "Vem har rösträtt och hur man väljer" berättar bland annat att man skulle ha fyllt 21 år för att få rösta i stadsfullmäktigevalet 1942.

De som stod under förmyndarskap, gått i konkurs, var omhändertagna av fattigvården för långtidsförsörjning och de som hade fler än två kommunalskulder som förfallit under 1939, 1940 och 1941 fick inte rösta.

Folkriksdagarna 1893 och 1896

Två folkriksdagar röstades fram under en tid då andra kammaren gick in för en bestämd reformlinje i rösträttsfrågan, 500 – strecket, d v s bibehållen graderad rösträtt. Initiativen kom från liberaler och socialdemokrater och hade som syfte att driva fram kravet på allmän rösträtt. Deltagarna utsågs länsvis genom allmänna val, där män och kvinnor över 21 år hade lika rösträtt.

1893 års folkriksdag hade 123 och 1896 var antalet ledamöter 146. Bredden på yrkes- och klasstillhörighet var stor och helt annorlunda sammansatt än den dåvarande tvåkammarriksdagen. I storstäderna hade Socialdemokraterna en viss övervikt medan landsbygdens väljare i större utsträckning valde liberala folkriksdagsmän. 

1896 års folkriksdag präglades av vissa motsättningar, Socialdemokraterna förespråkade storstrejk som ett sista påtryckningsmedel för att uppnå allmän rösträtt något som Liberalerna motsatte sig. Folkriksdagsorganisationen kom på så vis att gå i stöpet beroende på denna splittring i taktikfrågan.


Bild: Uppslag ur protokollsbok från Folkriksdagsvalet 1896. Ur: Arkivet från Kommittén för Folkriksdagsval 1896 i Lund

Protokollsbok från Folkriksdagsval 1896
Kommittén som var utsedd att räkna samman rösterna för Malmöhus län samlades i Lund. I Protokollsboken kan vi följa resultaten från valen från ett femtiotal orter runt om i länet, som storstad var Malmö ett eget valdistrikt. För varje ort noterades kandidaternas namn, yrke, och hemort vid sidan av det erhållna röstantalet, dessutom noterades summan på de influtna frivilliga bidragen för varje ort.

På flertalet orter var redaktör Waldemar Bülow en klar favorit som sammantaget i länet fick högst antal röster, av de sammanlagda 9669 rösterna fick han 8197. Redaktör Bülow ingick som sekreterare i både 1893 och 1896 års folkriksdag.

Länk till mer om Waldemar Bülow på wikipedia






 


Porfyrvägen 19, 224 78 LUND
tel: 046-19 59 60    fax: 010-476 82 23
e-post:info@skanearkiv.se
Ansvarig utgivare: Skånes Arkivförbund

Login