Urklipp från tidningsartikel om exlibris, Svenska Dagbladet 1934. Ur arkivet Diakonissa Ester Albins exlibrissamling.

Om exlibris och Diakonissa Ester Albins samling

Ett exlibris, eller bokägarmärke, är en etikett som fästs på insidan av pärmen till en bok. Märket har ofta en konstnärlig utformning, även om det också kan vara av enklare art, och innehåller vanligtvis orden Ex libris samt bokägarens namn eller initialer. I denna del av Ur samlingarna öppnar vi arkivboxarna och tar en titt på Diakonissa Ester Albins exlibrissamling.

Ett exlibris kan vara en teckning som reproduceras eller någon form av grafiskt verk, exempelvis en etsning, ett kopparstick eller ett trä- eller linoleumsnitt. Traditionellt har exlibris noggrant designats så att de genom text och bild speglar ägarens yrkesroll, intressen eller härkomst.  

Mallar av linoleum, samt provtryck av exlibris. Privat ägo.

Eftersom traditionen att utforma sitt exlibris på ett personligt och konstnärligt vis är stark har ett samlarintresse kopplat till dessa märken växt fram. Föreningar har bildats, såväl nationellt som internationellt, inom vilka medlemmarna bland annat har engagerat sig i byteshandel av exlibris. I arkivet Diakonissa Ester Albins exlibrissamling kan vi få en inblick i hur samlandet av exlibris kunde gå till.

Men vem var då Ester Albin? Ester föddes 1906. Om hennes tidiga år vet vi inte så mycket, men i vuxen ålder utbildade hon sig till diakonissa och arbetade under flera år som husmor och föreståndare på Ribbingska Sjukhemmet i Lund. Sjukhemmet har en lång historia som bottnar i bildandet av Föreningen för obotligt sjuka i Skåne 1901, som drev ett av de tidigaste vårdhemmen för äldre i Sverige. Från 1915 huserade Ribbingska på Kråkelyckan i Lund, i hörnet av Karl XI-gatan och Karl XII- gatan. I början av 2000-talet byggdes sjukhemmet sedermera om till bostäder, efter att Lunds kommun låtit uppföra en ny byggnad för äldrevård i nära anslutning till Ribbingska huset.

Fru Märta Swartling, husmor Ester Albin och Dr. Hjalle Hultén i porten till Ribbingska Sjukhemmet 1960. Fotograf: Hagblom foto Lund. Ur Föreningen för äldrevård och gerontologis arkiv som bevaras hos Skånes Arkivförbund. 

Vid sidan av sitt arbete på sjukhemmet ägnade sig Ester Albin åt att samla på bokägarmärken. I hennes samling kan vi se att hon mottog majoriteten av sin inkommande korrespondens rörande exlibris till sjukhemmets adress. Med åren byggde hon upp en gedigen samling, som till viss del noggrant monterades i album. I samlingen finns även många omonterade exlibris och dubbletter förvarade i kuvert. Kuverten vittnar om att byteshandel har skett med samlare i ett stort antal olika länder världen över. 

Inkomna brev innehållande exlibris och litteratur rörande exlibris. Stämplat Svenska Exlibrisföreningen och portugisisk motsvarighet, 1950 respektive oläsligt årtal. Ur Diakonissa Ester Albins exlibrissamling.  

Uppslag ur två av Ester Albins många exlibrisalbum. T.v. Adolf von Wachenfeldts exlibris (1858–1941), lasarettsläkare i Ystad (konstnär framgår ej). T.h. Författarinnan Karin Boyes exlibris (1900–1941, konstnär Karin Boye). Klicka på bilden för större bild.

Man kan uttyda ur handlingarna i Esters samling att hon var medlem i Svenska Exlibrisföreningen som bildades 1934. Svenska Exlibrisföreningen arbetade, och arbetar fortfarande, för att sprida kunskap om – och bidra till samlarglädje av – exlibris.

Bevarat i Esters samling finns bland annat korrespondens som vittnar om hur byteshandeln mellan olika exlibrissamlare gick till. Genom en speciell blankett från Svenska Exlibrisföreningen kunde man exempelvis sända andra samlare sitt (eller andras) exlibris och samtidigt meddela om man önskade få mottagarens exlibris (eller andra exlibris) i utbyte. Som synes på blanketten önskades att man, om möjligt, noterade konstnärens namn på baksidan av ett exlibris. Detta eftersom de sällan är tydligt signerade. 

Bytesblankett Svenska Exlibrisföreningen. Ur Diakonissa Ester Albins exlibrissamling. Klicka på bilden för större bild.  

Diakonissa Ester Albin hade också sitt eget exlibris, som vi kan se i artikeln nedan från tidskriften Hygienisk Revy nr.12 1941. Det tecknades av Maria Olsson från Djurslöv 1935. I artikeln beskrivs symboliken i Esters exlibris. Den centrala symbolen är diakoniss-emblemet, ett hjulkors med en duva. Duvan bär en olivkvist i sin näbb. Ester har för artikelförfattaren uppgivit att cirkeln i hjulkorset symboliserar evigheten. Duvan symboliserar andens kraft och därmed drivkraften i kallelsegärningen, medan olivbladet i dess näbb står för läkedom och vederkvickelse. Även symbolerna som omger det centrala motivet har egna betydelser. Exempelvis är de två hjulkorsen på sidorna statskyrkans ungdomsföreningars märke och kronan överst symboliserar Livets krona. 

Beskrivning av Ester Albins exlibris i Hygienisk Revy nr.12 1941. Text Emanuel Bergman. Ur Diakonissa Ester Albins exlibrissamling. Klicka på bilden för större bild.

Esters exlibris är ett fint exempel på det som ovan har beskrivits, ett bokägarmärke som verkligen säger något om personen det ska representera, om man känner till eller kan tyda symboliken. Nu bevaras Esters samling av exlibris och handlingar rörande exlibrissamlandet, för framtiden hos Skånes Arkivförbund. Svenska Exlibrisföreningens arkiv däremot, bevaras hos Riksarkivet, för den som vill fördjupa sig ytterligare! 

Källor:
Diakonissa Ester Albins Exlibrissamling, bevarad hos Skånes Arkivförbund.
Föreningen för äldrevård och gerontologis arkiv, bevarat hos Skånes Arkivförbund. 
Wikipedia, sökord ” Ribbingska sjukhemmet” https://sv.wikipedia.org/wiki/Ribbingska_sjukhemmet (Hämtat 2025-11-14)
Svenska Exlibrisföreningens hemsida https://svenskaexlibrisforeningen.se/om-exlibris/ (Hämtat 2025-11-18)
Svenska Exlibrisföreningens Arbetsutkast till nytt generalregister över svenska exlibris, A-B. Uppdaterat 2012-12-19 http://svenskaexlibrisforeningen.se/wp-content/uploads/2014/02/Uppdaterat-generalregister-A-B.pdf (Hämtat 2025-11-18)