ABF:s logotyp 1940.

Om en studiecirkel hos Gylsboda ABF 1939-1940 

Möjligheten till bildning utanför universiteten var central för demokratins utveckling under 1900-talet. Vare sig man sökte sig till ett politiskt parti, ett fackförbund, en nykterhetsloge eller ett religiöst samfund, gav studiecirklar och folkhögskolekurser personer ur alla samhällsklasser möjligheten att läsa, lära och diskutera. Arbetarnas Bildningsförbund (ABF) bildades 1912 och är verksamt än i dag.

Under ABF:s flagg har oräkneliga studiecirklar av alla möjliga slag drivits över hela landet – kurser i politik, hantverk, musik, litteratur, fackligt arbete eller nästan vad som helst annat. I våra samlingar finns protokollen från en ABF-cirkel som hölls i nordskånska Gylsboda under vintern 1939–1940, där en grupp intresserade damer studerade boken Kvinnan, familjen och samhället.

Titelsida: Kvinnan, familjen och samhället. 1938. 

Kvinnan, familjen och samhället utgavs 1938 på Kooperativa förbundets bokförlag. Den är till formen en antologi, där fem av tidens tunga namn inom den så kallade kvinnofrågan deltar. Alva Myrdal, som än i dag lär vara känd för de flesta läsare, bidrar med två kapitel: ”Den nyare tidens revolution i kvinnans ställning” och ”Den svenska kvinnan i industri och hem”. Vidare: Läraren och debattören Eva Wigforss (Kvinnors arbete och löner”), sjuksköterskan och politikern Signe Höjer (”Samhällets hjälp till barnen”), läkaren och fredsaktivisten Andrea Andreen (”Mödrahjälp”) samt arkitekten Carin Boalt (”Familjeekonomi”). Med undantag för Andreen, som ingick i Svenska Kvinnors Vänsterförbund, hade samtliga skribenter kopplingar till socialdemokratin.

Carin Boalt och Alva Myrdal. Källa: Svenskt Porträttarkiv.

Till Gylsboda, då. Den första december 1939 håller några S-anslutna kvinnor första mötet i en ny studiecirkel. De grundande medlemmarna är Sigrid Sjökvist, Alma Lindkvist, Lisa Gustavsson och Mimmi Persson. De har alla deltagit i en annan studiecirkel, i föreningskunskap, på våren samma år. Fler intresserade ansluter sig efter hand. Även om alla deltagarna är kvinnor – och gruppen officiellt heter Örkeneds Arbetarkommuns kvinnliga studiecirkel – är ABF:s studieledare en man vid namn Verner Eriksson.

Från januari 1940 hålls mötena en gång i veckan, i regel på fredagskvällar. De följer alla samma upplägg. Medlemmarna diskuterar de passager som alla ska ha läst till träffen i fråga utifrån ett antal studiefrågor, vanligen runt dussinet i antal. Gemensamt fyller de sedan i ett frågeformulär. Formuläret skickas vidare till ABF för central rättning. Ibland har de också högläsning ur boken.

Föreningens protokollsbok.

Verner Eriksson tar inte direkt sin uppgift med en klackspark. I protokollet från det tredje mötet kan vi läsa följande: ”Som en del av medlemmarna hade hoppat över några av de föregående frågorna, uppmanade studieledaren dem på det allvarligaste, att försöka lösa alla frågorna till nästa gång.” Ibland tycker deltagarna – varav många säkert lever ett ganska upptaget liv – att läsläxorna är i mastigaste laget. Mars 1940: ”Trots förslag om att vi ej ville ha så lång hemläxa, var studieledaren obeveklig, och gav oss 28 frågor att besvara till nästa gång[.]” Variationen i ambitionsnivå, och i tid att lägga på uppgiften, känns säkert igen från många studiecirklar än i dag.

Att diskussionerna blir långa och ibland drar över tiden vet vi, men exakt hur de förlöper framgår inte av protokollen. Medlemmarna turas om att skriva, men går sällan in på detaljer kring själva materialet. Vad som däremot framgår är hur trevligt de har det på sina träffar. Vid flera tillfällen förekommer anteckningar i stil med denna, från den 8 mars, där frågeformuläret besvaras ”allt under det brasan brann o kaffet småputtrade på spisen, vilket ytterligare bidrog till att höja stämningen och trevnaden i lokalen”. Med andra världskriget rasande alldeles inpå knuten, kändes säkert trevnaden dubbelt välkommen.

Ett uppslag ur protokollsboken. Klicka på bilden för större bild.

Kriget, ja. Cirkelns sista träff hålls fredagen den 12 april 1940. Dagarna innan har både Danmark och Norge ockuperats av Nazityskland, händelser som tydligt präglar protokollet. ”Man diskuterade livligt under kaffepausen den överhängande faran för krig och hela mötet präglades för övrigt av en dov och allvarstyngd stämning, inte minst därför att i radion nyss meddelats om allmän mörkläggning av Kristianstads län m. fl.”

Andra världskriget krävde en stor livsomställning av befolkningen, även i neutrala Sverige. Bilden är ett utsnitt från masskorsbandet ”Nationalitetsbeteckningar på flygplan”, tryckt av Statens Informationsstyrelse under kriget.

Mötets avslutning tycks dock gå mer i dur, då cirkeldeltagarna överräcker ”en bägare med inskription till studieledaren för hans arbete”. Ledaren tackar i sin tur deltagarna ”för god sammanhållning och gott arbete och uttalade förhoppningen om att de i sin husmoderliga gärning skola få gagn av det vetande de skaffat sig och sedan fortsätta att följa med i tidens aktuella kvinnofrågor”.  

Detta sista möte innebär inte slutet på medlemmarnas bildningsresa. De har nämligen, genom ABF, bokat in författaren och Bondeförbundspolitikern Märta Leijon för att hålla ett föredrag med titeln ”Husmodern i lanthemmet” i början av maj månad. Ytterligare en pionjär inom kvinnofrågan, alltså, fast av annan politisk färg. Av detta föredrag har vi tyvärr ingen dokumentation, utan får bara försöka föreställa oss samtalen och klirret av kaffekopparna där på våren 1940 – i början av kriget och i början av folkhemsbygget.

Märta Leijon. Källa: Svenskt Porträttarkiv.

Källor:
Studiecirkelns protokoll ingår i arkivet Gylsboda ABF. Skånes Arkivförbund.
ABF-logotypen ingår i ABF:s lokalavdelning i Ystads arkiv. Skånes Arkivförbund.
Masskorsbandet ”Nationalitetsbeteckningar på flygplan” ingår i Helsingborgs Röda Korskårs arkiv. Skånes Arkivförbund.
Kvinnan, familjen och samhället utgiven 1938 på Kooperativa förbundets bokförlag.
Porträtt av Carin Boalt, Alva Myrdal och Märta Leijon hämtade från Svenskt Porträttarkiv. Använda enligt CC-licens. Länk till hemsida.